Yasmine mamma till Dennis & Angelina

Idag var det Tisdag.

men ska börja att berätta om min måndag, igår gick jag in i V38 och hade tid hos barnmorskan medans Dennis var på förskolan.

Allt såg bra ut värdena var perfekta, men något kändes så underligt i min kropp. jag beskrev det som att idag är jag inte med i varken huvud ben eller armar. magen var dålig sedan några dagar tebax.

Barnmorskan gjorde sina vanliga kontroller och sa ja det vore nog bra om du fick föda ganska snart.

Hem och packa BB väskan du kan faktist föda redan inatt du räknas som fullgången nu och jag hade en rätt fin värk hos barnmorskan som hon mkt väl kunde se och känna på magen.

Nästa tid är 30dec bara några få dagar innan bf 4jan.

 

På vägen hem skyndade jag mig för att möta upp min mamma vi skulle gå på Dennis lucia tåg.

Trött var jag, det spöregnade, skorna läkte så jag var så blöt om ena foten att känseln försvunnit.

På vägen till förskolan högg det till enormt i höger sidan av magen och värkar startade så aktivt att jag knappt kunde stå upp, jag hängde över ett staket och tittade på det fina lucia tåget när min son och hans kompisar sjöng så fint. jag ville verkligen se detta.

Klarade knappt att gå hem men la mig i ett bad och efter ett tag avklingade värkarna men jag hade dom som vanligt under kvällen. Under natten låg jag vaken och nästan väntade.

För värkarna denna dag var så mkt starkare än när Dennis förlossning startade och då kan man tänka att jag enbart tog en liten värk hemma innan vi begav oss mot sjukan och jag var öppen 6cm.

 

Idag har det dock vart lugnt - jag känner mig lugn inför förlossningen.

barnmorskan fråga om hon skulle skriva något särskilt till förlossningen äsh jag tar det som det kommer, jag kan prata för mig och jag är inte nervös. jag tar det jag känner att jag behöver på plats. har man fött barn så vet man ju redan att det gör ont men det är ju lite av det man vill gå igenom. Det är ju en enorm känsla att kroppen faktist klarar och sköter detta så fint bara man vet och förlitar sig på att den kommer fixa det.

 

Men nu är väskan packad och jag hoppas på värkar som inte avklingar.