Lilla Stora Fina Dennis
Sådan tacksamhet jag känner att vi har honom. Det är faktist en gåva att ha en sådan liten guldklimp.
Att få se honom glad och skratta. Allt jag får dela och uppleva med honom på nära håll är underbart.
Han är nog på sätt och vis min bästa vän. Och vi delar något inte många gör.
Han får mig att le när han slår upp sina blå oavsett klockslag. Hans kramar gör mig alltid varm.
Han är en klok 3åring. Ja en underbar sådan.
Idag har han vi pratat med prästen som ska hålla i begravningen. Det är samma präst som döpte Dennis kändes bra att vi fick samma kyrka samma präst - det knyter en länk genom allt.
så familjen här var samlad och vi fikade med prästen.
Sen åt vi lunch på stenmagasinet innan vi besökte begravningsbyrån.
Det var min dag det och den gick alldeles för fort.
